Ännu en grå dag... Jag som ville ut med kameran och fota lite. Icke! Det skall ju småregna hela tiden. Var är solen? Jaja, jag har ändå ett välbehövligt höstlov just nu så om det blir fint i veckan så skall jag nog komma iväg en stund. Jag får väl ta tummarna ur häcken och fortsätta att sticka på min tröja så att den blir klar i vinter - helst innan jul. Det går ens inte någon rolig film på teven ikväll... Men jag sitter och lyssnar lite på Two Steps From Hell och plötsligt blir den här gråa dagen ganska episk.

Katten har också en slö dag idag...

Och på tal om jul. Både jag och mor har redan fått julstämning. Redan! (Det blir så här varje år för mig) Jag älskar glitter, tomtar och annat pynt i stora kvantiteter! Jag tycker att det är skönt att vi inte längre köper julklappar till varandra längre. Man slipper ångesten som julhandeln innebär. MEN man kan inte ta ifrån mig julpyntandet och julgodiset.. Blir som ett litet barn bara jag tänker på det. Står och studsar och hyperventilerar och dräglar lite... Och så är den nästan så att jag längtar efter att den första snön skall falla. Något jag ångrar att jag sagt när jag skall gå till busstationen efter skolan och håller på att halka omkull minst tio gånger. Ja, jag längtar till snön trots att jag hatar att frysa. Och jag fryser. Hela vinterhalvåret. Konstant. Särskilt om mina stackars små fötter. Men min snälla mor köpte ett par tjocka mysstrumpior till mig i veckan. Riktigt gosiga!

Imorgon skall jag försöka sätta mig på motionscykeln och flåsa i ett par mil. Måste verkligen gå ned i vikt. Särskilt när man läst att en av mina mediciner har övervikt och diabetes som biverkning. Inte kul. Har redan gått upp alldeles för mycket och kommer inte i många av mina kläder längre. Känner mig så deppad över det. Jag lyckades gå ned ca 20 kg för ett par år sedan, men de har man gått upp nu med all säkerhet. Men med mindre portioner och motion så skall de fixa sig. Om karaktären håller. Var duktig i onsdags och torsdags och cyklade en mil om dagen i rask takt trots att jag var säker på att jag spräckt mjälten och fått en astmaattack för första gången. De visade sig att det var håll och dålig kondition... Jag överlevde och har förhoppningsvis härdat ändalykten så att jag kan fortsätta att svettas och stånka på den osköna cykelsadeln.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Imorgon bär det av till staden i jakt på nya vinterkängor med bra sula. Mina "gamla" har en jättedålig sula som inte gör det det minsta säkert att gå på is. I år har jag inte lust att ramla och slå ihjäl mig. Men så tittar man runt på internet efter ...